Under de senaste dagarna har jag inte varit fullt lika pigg och glad som jag annars varit sista tiden, men som sagt, ta vara upp uppsen för att orka downsen. Men jag orkar inte med en down nu, jag har ju planer >.<

Inte säker, men det känns liksom som att det är något som ligger och trycker i bröstet, som en dov dov känsla av ångest. Livrädd för att det ska bryta ut i en extrem panikångestattack, senast det hände (vilket var över ett år sen) så hamnade jag nästan på akut-psyk.

Åh. Jag hatar att vara såhär.

I övrigt så har dagen varit intensiv, skola, träna storstäda, brygga med folk, värstaste festen hos Onkel K och där blev jag så jävla trött så drog hem istället för krog sen som det egentligen var planerat.

Så nu är jag här. Med dendär känslan i bröstet. Är skiträdd verkligen, har inte kännt på dethär viset på lång tid. Alltså, åkej att jag är duktig på att må riktigt jävla dåligt, men riktig ångest har jag lixom inte längre. Är egentligen inte säker på om det är riktig ångest på g, och blir nog värre för att jag oroar mej.

Men jag är ändå rädd.

- Vad är det för likhet mellan Engla och Elgiganten?

-Cykel på köpet.

Peace.