Jag lyssnar på Pink. Hon är fan bra.

Jag tycker om dom här dagarna, när man inte har något att göra på många timmar, vakna när man vill (eller av att Pojkvän väcker en) och sen kunna dega hela dagen. Sätt sej lite framför datan, lyssna på lite musik, ha den fula tshirten på sej, äta lite kanske om man orkar. Bara dega.

Sen gå ut och röka, andas in vårlufken ordentligt, skåda knopparna i träden och lyssna på fågelkvitter och grannar som skriker.

Sen gå in till dunklet och värmen igen, stänga balkongdörren efter sej och känna att det här, är mitt hem.

Nu tänker jag klaga igen.

Funderat över två uttryck som ganska oftast hörs på engelska, och kommit fram till att jag från och med nu hatar dessa.

Uttryck 1: "You're beautiful to me"

Känns som något en far svarar när hans skitfula och skitfeta dotter frågar om hon är fin när hon klätt upp sej och ska till skolbalen, och fadern vet att hon ser ut som skit, att klänningen är lite för tajt och att de andra flickorna på balen kommer skratta bakom hennes rygg. Men fadern älskar sin dotter och har inte hjärta att ljuga så han säger "You're beautiful to me".

Lixom "Ah men jag tycker att du är fin iallafall".

Tack lixom, tack.

Uttryck 2: "Throw up in my mouth"

Lixom whatafuck? KRÄKTES I MUNNEN? Sen när KRÄKS MAN I MUNNEN?!

Åkej, jag vet vad som menas, det är när det blir sådär att spyan bubblar upp i halsen och man automatiskt sväljer ner den igen. Men då är spyan ännu i halsen. Får man upp den i munnen så är det väl för fan klart att man spyr ut skiten och inte sväljer ner den igen!

MAN KRÄKS INTE I MUNNEN! GNH!

Funderar att inleda alla mina inlägg med "Idag har jag ätit..." och "Som träning ska jag.. (powerwalka)"

Läste en blogg igår då bruden skrev detta i åttio procent av alla sina inlägg, extremt intressant måste jag säga. Det är så himla kul att veta vad folk äter varje dag!

Peace.

När jag sover ensam så hör jag konstiga ljud i lägenheten på nättenra (med ensam så menar jag de få nätter då Pojkvän inte sover här).

Som att något litet rör sej i lägenheten lixom. Jag har funderat ut tre tänkbara alternativ till vad det kan vara:

1. Jag har en kokosnöt som heter Ragnar Jr. Anledningen till att han heter Jr är såklart för att det fanns en annan Ragnar från början, som tyvärr dog en hemsk och plågsam död. Och nu är den förste Ragnar här och spökar för at hämnas över att jag skaffat mej en ny koksnöt! Det vill säga att ljuden kommer från Ragnar den förstes spöke!

2. Jag är rädd för kryp. All kinds of kryp. Särskillt spindlar. Och bara för att jag är patetiskt rädd för dessa hemska varelser så har just jag råkat ut för att ha en stor, enorm, hårig, långbent mutantspindel springandes här på nätterna! (eftersom att han är mutant så kan den så klart göra sej osynlig oxå, därför har jag aldrig sett den med egna ögon). Fnurlat ut att den lär vara större än min högra näve, av att döma av ljuden den för.

3. Det finns ett parallelt univerum till vårat, och min väggspegel är en portal till denna. En gång när portalen av okänd anledning var öppen och jag inte var hemma så sprang en liten hustomte genom portalen och hann inte gå igenom den igen innan den stängdes. Det vill säga att Mr.Hustomte är fast i min lägenhet. Och då hustomtar är skugga varelser så infaller det sej helt natulrigt att jag aldrig sett den och att den bara smyger ut på nätterna.

Och om ni tycker att mina antaganden är helt osannolika så kan ni gå och hänga er. Kom på bättre själv lixom, bah!

Nu är ju frågan vad jag skall göra för att få bort 'varelsen' som är här och för oväsen... (Och anledningen till att jag bara hör den när jag sover ensam är ja, precis som ni trodde, att jag och Pojkvän knullar hela tiden och överröstar eventuella ljud från söket/spindeln/tomten)

Peace.

Känns som att jag inte borde klaga

Jag menar, jag har det ju väldigt bra. Bästaste Pojkvän, goda vänner, folk som bryr sej om mej, lär känna nytt folk hela tiden, sjysst skolgång och dessutom awsomaste projektarbetet på G, min vardag är innehållsrikare än många andras, jag är ute och har kul varje helg, jag har stora planer inför sommarn, pengar, lägenhet, och massa mer bra saker.

Men jag gillar att klaga.

Och jag är bra på det, så here it comes!

För några år sedan när jag bodde på p12an så bestämde jag mej för att jag faktiskt inte vill må dåligt och ha ätstörningar etc. längre, jag bestämde mej för att jag vill leva ett vanligt och normalt liv och framför allt kunna klara mej själv.

Och för all del, det har gått bra, och jag har jobbat jäävligt mycket för att komma dit jag är idag.

Men jag klarar mej fortfarande inte själv.

Jag behöver hjälp. Jag är inte klar än.

Och det gör mej galen, för det känns som att jag borde ha kommit längre än såhär vid det här laget. Jag blir besviken, framförallt på mej själv. Och jag vet inte hur i hela helvete jag ska göra för att komma dit. Vad är det som fattas? Vad mer behöver jag jobba på? För just nu känns det som att allt står still, som att jag inte är påväg nånstans.

Jag känner mej så jävla låst, instängd. Inte bara psykiskt, utan även 'fysiskt'. Jag kommer inte kunna lämna Uppsala och börja jobba förns gymnasiet är klart, vilket kanske egentligen är bra, men jag vill ut och prova mina vingar nu, jag vill känna att jag är påväg nånstans! Jag vill känna att jag göra något bra.

Och detta gnager i mitt huvud precis hela tiden, vilket även påverkar mitt humör. Så förlåt folks om jag är extra surig och lättirriterad just nu, men jag behöver få vara det.

Fan vad jag vill att min psykolog ska komma tillbaks nu.

Peace.

Har kollat så mycket på Scrubs senaste dagarna att jag nu även drömmer omdet. Jag var inside JD's hjärna. Förut tyckte jag att han var lite konstig och fucked up sådär, nu tycker jag att han är helt jävla galen.

Damn he's carzy!

Här sitter jag och dricker smoothie och har precis tryckt i mej en apelsin och är påväg till skolan. Får skjuts idag, skönt.

It's time to take back the controll.

Peace!

Rå kyckling är EHWEHWEHW och hemmastekt kyckling är inte lika gott som icas färdig-grillade.

Blä säger jag bara. Skabb.

Imorgon är min första helt oplanerade dag på riktigt länge, ser fram emot att ligga i sängen och kolla på tv tills solen går ner. Man måste ju unna sej lixom! Plus att jag har en och en halv säsong Scrubs att ta mej igenom.

Hm, som tidigare sagt, finns inte så mycket intressant att dela med sej av när livet är åkej, känns det som.

Peter har nyss upptäckt att man kan bifoga roliga gubbar som rör sej i sms, gubben då.

Peace.

 Är egentligen inte sådär skitlänge sen

Som man kunde träffa folk utan smink och tänka att äh, jag är snygg ändå.

När man träffar folk nu med smink så tänker man fan, skulle haft på lite mer.

Prisad vare solens starka strålar som är en bra ursäkt till att dölja hemskt ansikte bakom stora solglasögon

(nej, jag vill inte ha femton kommentarer om hur snygg jag är, tack.)

Sista veckorna har varit helt åkej faktiskt! Inte så mycket tid över till sej själv kanske men jag klarar mej nog bäst utan det just nu.

Inte träffat psykolog på flera veckor och kommer ta ett tag innan hon kommer tillbaks (hon är sjukskriven) och nu börjar jag förstå hur beroende jag är av att få spy ut min skit på någon. Och nu när hon inte är närvarande så får jag helt enkelt svälja, men det är la jobbigt.

Stadspark med HotGirl25 och ProbablystillBlondChick19 snart (creds till fyndig Matilda).

Peace!

Tänkte att ni kanske behövde muntras upp lite.

Ikväll hängde jag hos Matilda med henne, Cherif och Ana och blev spöad i TP. Sen 3gde jag och Matilda dom i Tecken, fuck yeah.

Valborg var helt åkej bortsett från FETASTE solbrännan och imorn ska jag på tivoli. Yeahy.

Peace!