Kanske börjar bli dags att ta sej i kragen kan man tycka.

Men jag känner mer för att fortsätta vara hemma dagarna i ända, med status offline på datorn och kolla på komediserier på TV som får mej att skratta och inte tänka på hur jag mår. Och äta pizza, amen för pizza.

Ibland skiter jag i att svara i telefon också, även att svara på sms.

Och som vanligt så tycks jag vänta på att någon skall ta sej in i mitt liv och ta mej i örat och få mej på fötter igen. Känns mycket lättare än att behöva göra det själv.

Peace.